Dekaler
Nu börjar det krypa i kroppen. Att bara jobba hemifrån är inte riktigt min grej. Jag måste verkligen ha en arbetsplats att gå till så nu längtar jag till verkstan i skolan. Som tur är så är jag en sån som trots missnöje med arbetsplats får saker gjorda.
Jag lämnade hemmet en stund mitt på dagen för ett lunchbesök i Västerby. Det blev hemmagjord sushi som Pernilla så trevligt knåpat ihop. Jag bidrog med nybakta favoritkakor och Stellan höll med kaffet.
Pernilla plockade ur ugnen och jag tog en sväng i butiken innan det var dags att bege sig hemåt igen.
När mina klasskamrater va i kina tryckte dom upp en stor mängd dekaler som jag designat själv. Dom håller jag nu på att experimentera med. Jag är på gång med en stort konstverk som jag skapar av många små bitar och många dekaler. Att sitta och pyssla med det projektet har triggat många nya idéer som involverar dekaler på ett otraditionellt sätt. oj oj, hur ska jag hinna allt.
Tid är ett gissel. Såg en film härom dagen där en drog gjorde så att hjärnan uppfattar att allt går i ultrarapid. Att tiden gick lååååååångsamt liksom. Den skulle man ha. Men att man själv gjorde allt i normal hastighet. Jäklar vad mycket jag skulle hinna med. Jag har suttit och gjort en arbetsplanering för dom sista tre månaderna i skolan och en plan för ansökningar till gallerier och dylikt i höst. Arbetet i verkstan från och med nu kommer alltså vara inriktat på att ha riktigt bra grejer att söka med. Samt bra foton. Känns otroligt kul! Men som sagt tiden är ett gissel och jag kommer få jobba häcken av mig. Fast, det är jag ju van att göra så det borde egentligen inte vara ett problem.
Jag lämnade hemmet en stund mitt på dagen för ett lunchbesök i Västerby. Det blev hemmagjord sushi som Pernilla så trevligt knåpat ihop. Jag bidrog med nybakta favoritkakor och Stellan höll med kaffet.
Pernilla plockade ur ugnen och jag tog en sväng i butiken innan det var dags att bege sig hemåt igen.
När mina klasskamrater va i kina tryckte dom upp en stor mängd dekaler som jag designat själv. Dom håller jag nu på att experimentera med. Jag är på gång med en stort konstverk som jag skapar av många små bitar och många dekaler. Att sitta och pyssla med det projektet har triggat många nya idéer som involverar dekaler på ett otraditionellt sätt. oj oj, hur ska jag hinna allt.
Tid är ett gissel. Såg en film härom dagen där en drog gjorde så att hjärnan uppfattar att allt går i ultrarapid. Att tiden gick lååååååångsamt liksom. Den skulle man ha. Men att man själv gjorde allt i normal hastighet. Jäklar vad mycket jag skulle hinna med. Jag har suttit och gjort en arbetsplanering för dom sista tre månaderna i skolan och en plan för ansökningar till gallerier och dylikt i höst. Arbetet i verkstan från och med nu kommer alltså vara inriktat på att ha riktigt bra grejer att söka med. Samt bra foton. Känns otroligt kul! Men som sagt tiden är ett gissel och jag kommer få jobba häcken av mig. Fast, det är jag ju van att göra så det borde egentligen inte vara ett problem.
 |
| Dekalerna läggs i vatten för att papperet som den sitter på ska släppa. |
 |
| För att dekalen ska få den färg den har när den fortfarande sitter på papperet är idealet en vit glasyr att fästa dekalen på. |
 |
| Sen läggs dekalen på godset och allt vatten och luftbubblor trycks ut med tex en mjuk tygtrasa. |
 |
| Den gula färgen på denna dekal kommer brännas bort och dom enda kulörerna som blir kvar är svart, grått och vitt. |
 |
| Pernilla Nordman. |
 |
| Pernillas hemmagjorda sushi. |
Comments
Post a Comment
Jag värdesätter alla kommentarer! Tack!